LUANG PRABANG - 20 ÅR SOM VÄRLDSARV

Helt ovetande om den stora händelsen kom vi till Luang Prabang i Laos i början av december. Men någon gång ska man ju också ha tur med tajmingen. Det var oväntat svårt att hitta rum, tyckte vi, men det var ju inte så konstigt med tanke på jubiléet,

Dagen började med parader. Något som vi var vana vid efter att ha firat Loy Krathong i Thailand. Det hela tog så småningom slut, vilket kändes lite snopet eftersom det ryktats om elefanter också. Ett par tjejer bredvid oss bekräftade ryktet.
- Jo då, de kommer. Följ med oss!
Så det var bara att hänga på och damerna såg till så att vi kom till ett bra ställe med utsikt över tillställningen.

I spetsen gick en vit elefant. Egentligen inte vit, men betydligt ljusare än de övriga. I forna tider tillkom alltid en vit elefant kungen. Den anses fortfarande som helig.

I kön blev det så lite "Baby Elephant Walk"

Vid målet väntade så elefanternas belöning. Ett var sitt bord med elefantgodis hade dukats upp.

ETT MÄRKLIGT VATTENFALL

En dag blev jag och ytterligare ett par stamkunder bjudna av vårt favoritcafés ägarinna till ett märkligt vattenfall i Mae Taeng-distriktet. Vattenfallet hette Bua Thong och såg väl inte så annorlunda ut mot andra vattenfall.

Det märkliga låg i stenarna i vattnet. De var av porös kalksten med en yta som ett sandpapper, vilket betydde att man kunde klättra uppför vattenfallet utan att halka.

Det var mest thailändare som sökt sig hit och de hade picnic med mängder av mat som vanligt.

Runt omkring området fanns bara djungel och åter djungel.

Den här underliga knölkallan växte också i närheten. Man använder den som krydda vid matlagning, men i blomstadiet lär den ska lukta vedervärdigt.

Ännu en märkvärdighet med detta vattenfall är att källan är underjordisk. Vattnet bubblar upp ur denna grop vars botten har en blågrön lyster.

FLERA FESTIVALBILDER

Här kommer ytterligare en bildkavalkad från festivalen i Chiang Mai. Håll till godo!

LOY KRATHONG I CHIANG MAI

Så var det dags för den årliga Loy Krathong-festivalen igen. Enligt vad vi tyckte oss uppfatta från en speakerröst så var det 24de gången som man firar på detta sätt.

Spektaklet är i huvudsak en kvällstillställning, men förberedelser sker ju under hela dagen. Här fixar man till en paradvagn. Man paraderar tre kvällar på raken. Den första paraden är lång, den andra jättelång och den tredje ofantligt lång.

När kvällen kommer samlas folk nere vid vallgraven vid Thapae Gate.

Efter en lång väntan kommer så paraden igång.

I vallgraven har man sjösatt en antal stora spektakulära "krathonger" - flottar.

Förutom paraden är det också en massa tävlingar. De här båda kanske skulle ställa upp i skönhetstävlingen.

De vackraste lyktorna fann man som vanligt vid templet Wat Bupparam.

SJÖN

Chiang Mai har ingen strand. Vill man bada blir det i pool, men det finns faktiskt ytterligare ett alternativ. Några kilometer från stan längs Mae Rim-vägen finns en fin sjö.

 Namnet framgår av bilden. Det kostar 20 baht i inträde. Många kommer hit för att fiska, bada eller helt enkelt bara för att koppla av och äta en god måltid.

Tar man sig hit på cykel kan man med fördel cykla runt den lilla sjön innan man provar någon av de många restaurangerna. Här finns ingen el så maten kokas på gasspisar.

Förutom sjön finns här även solrosfält att beskåda.

TACK!

Häromdagen var det något på gång vid Thapae Gate i Chiang Mai. Man hade dukat upp ett bord med blommor, rökelse, frukt, svinhuvuden, Fanta och jag vet inte vad. Jag förstod att det troligen rörde sig om något slags offer.

Senare på dagen fick jag en förklaring. Man hade bett gudarna om hjälp med något och man hade blivit bönhörd. Gudarna hade bifallit önskemålet. Nu krävdes naturligtvis ett tack. Efter vad jag har förstått är detta en ganska vanlig ceremoni, men att den sker vid den livligt trafikerade Thapae Gate hör nog till ovanligheterna.

REGNET KOM TILLBAKA

Regnperioden ska ju vara över så här års, men igår kom ett plötsligt återfall. Himlen blev allt mörkare och åskan gick.

Det stod inte på så öppnade sig himlens portar.

Regnet vräkte ner och sikten blev allt sämre...

....och sämre och man var glad att man hade tak över huvudet.

Men allt busväder tar ju så småningom slut. Så även detta och molnslöjorna över Doi Suthep började skingras. Senare på kvällen tog regnet om en andra gång, men inte lika häftigt.

ÅTER I CHIANG MAI

Så är bloggen äntligen tillbaka efter en del inloggningstrassel.

Jag har för närvarande slagit ner mina bopålar i Chiang Mai. Utanför mitt guesthouse fanns tidigare det stora hotellet Manathai, men det revs i början av året efter att ha köpts för dyra pengar. Enligt uppgift är den nye ägaren kines. Så det var med viss spänning jag kom tillbaka nio månader senare. Vad kunde ha hänt....?

Så här såg tomten ut när jag for härifrån sist..... Bara grus....

Och nu.... fortfarande ingenting förutom att det växt upp en massa sly och grönska. Ibland glömmer man att man är i tropikerna. Här växer det verkligen så att det knakar. Buskaget i bakgrunden är närmare två meter högt. Om och när det blir något bygge så kommer man troligen att få börja med att röja djungel.

VÅRENS TID

Våren tycks ha kommit - även till oss som bor norr om Dalälven. Troligen lär vi väl i vanlig ordning drabbas av ett eller annat bakslag, men till dess njuter vi...

Sångsvanarna har anlänt till Mårdängsjön i Gästriket.

De första blåsipporna letar sig upp ur den torra fjolårsvegetationen.

SKULPTURERNAS PARK

Parken heter Sala Kaew Ku och ligger strax utanför staden Nong Khai i norra Thailand. Initiativtagare var en laotisk munk som flydde till Thailand på 70-talet. Innan dess hade han låtit bygga en liknande park i sitt eget land. Numera är den känd som Buddha Park och man hittar den i huvudstaden Vientiane. Absolut värd ett besök även den.

Buddha skyddas av Naga - ormguden.

I vissa skapelser kan man till och med gå in.

Svårt att säga vad detta är för en varelse, men en tämligen omild behandling verkar den riskera.

Off topic lägger jag in en bild på slutet med anledning av Alla Hjärtans Dag.

 Ta hand om varandra - inte bara idag utan alla dagar!

VYER FRÅN CHIANG RAI

Länge sedan sist nu. Bloggen är lite tråkig då den gärna hänger sig om inte internetuppkopplingen är tillräckligt bra.

Gör ett nytt försök nu när jag åter har hamnat i Pa Daet i Chiang Rai-provinsen. Jag är någon timme varje dag i en liten skola här och försöker trumma i ungarna lite engelska. Deras ordinarie lärare är bara alltför glad åt att slippa prata det underliga språket.

På seneftermiddagar och kvällar åker jag runt på cykel och plåtar i det härliga, varma ljuset.