Så kom jag till slut ännu en gång till Luang Prabang. Inte lika mycket turister i år så det var inga problem att hitta ett rum. Priserna kryper uppåt för varje år. Mera påtagligt här än i Thailand. Det går dock fortfarande att leva väldigt billigt här.
Luang Prabang fick världsarvsstatus mycket tack vare alla vackra gamla hus som finns kvar sedan den franska tiden. Det här är Villa Santi.
Varje år efter regnperioden bygger man bambubroar över Nam Khan, som mynnar ut i Mekongfloden. För några tusenlappar får man som utlänning traska över. 1 krona motsvarar ca 1000 laotiska kip.
En annan sevärdhet är alla tempel - gamla som nya. På toppen av kullen syns ett av de nyare skapelserna.
Där det finns tempel finns det även munkar. Här får noviserna jobba hårt att ösa sand.
Nätterna var onödigt kalla medan jag var här. Den här hundvalpen var dock ordentligt påklädd.
Den här jycken hade fått en högt uppsatt position när han fick följa med husse ut och åka.
Till sist den obligatoriska bilden av solnedgången över bergen vid Mekongfloden.
Luang Prabang fick världsarvsstatus mycket tack vare alla vackra gamla hus som finns kvar sedan den franska tiden. Det här är Villa Santi.
Varje år efter regnperioden bygger man bambubroar över Nam Khan, som mynnar ut i Mekongfloden. För några tusenlappar får man som utlänning traska över. 1 krona motsvarar ca 1000 laotiska kip.
En annan sevärdhet är alla tempel - gamla som nya. På toppen av kullen syns ett av de nyare skapelserna.
Där det finns tempel finns det även munkar. Här får noviserna jobba hårt att ösa sand.
Nätterna var onödigt kalla medan jag var här. Den här hundvalpen var dock ordentligt påklädd.
Den här jycken hade fått en högt uppsatt position när han fick följa med husse ut och åka.
Till sist den obligatoriska bilden av solnedgången över bergen vid Mekongfloden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar