MERA LANDSBYGD

Innan jag lämnade Vietnam för den här gången hann jag med att besöka Ha Hoa - en liten ort i provinsen Phu Tho.

Risfält med begravningsplats. Det är ganska vanligt att man begraver sina döda vid eller på risfälten.

Det fanns ett tempel i byn och givetvis måste vi besöka detta. Här i landet är det oftast kvinnor och barn som går till templen. I den mån männen följer med så sitter de oftast utanför och röker och ser besvärade ut. Jag väckte därför ganska stor uppmärksamhet, men kanske mest för att jag var utlänning.                         Kvinnan på bilden är föreståndare för helgedomen. Munkar och nunnor tycks inte existera. I vilket fall blev hon glad över mitt besök och trugade i mig flera koppar grönt te.

Templet är buddistiskt, men där fanns även inslag av kinesisk religion och så den här figuren.

Nära byn flyter den stora floden Red River. Så värst röd var den dock inte vid tillfället för fotot.

PÅ VISCHAN I NORRA VIETNAM

När man reser på egen hand i norra Vietnam så finner man ganska snabbt att det är långt ifrån lika enkelt och bekvämt som i Thailand. Biljetten kan inte alltid bokas i förväg och man bör vara på plats vid stationen ca en timme innan avgång för att vara säker på sittplats. Bussarna är ofta små och trånga. Man sitter inte sällan sex personer i bredd, två på ett sittbräde mellan sätena i mittgången. Många kan få stå i flera timmar.

Vägarna har blivit bättre på senare år, men fortfarande kan man få åka miltals på rena kostigar. Samtidigt har eländet en viss charm, fast man har svårt att se det när man är mitt uppe i det. Man får räkna med att det kan ta 6-9 timmar att ta sig 20 mil.

När jag så småningom kom iväg från Dien Bien Phu så mellanlandade jag en natt i Son La för att dagen efter ta mig till Hoa Binh, som ligger ganska nära Hanoi. Det är dock rena landsbygden en bit från staden. Jag gästade en familj i  distriktet Kim Boi och här kommer några bilder därifrån.

En flock buffalos tar sig ett välförtjänt bad efter en hård dag på fälten.

Här är ett gäng damer med rätt hög medelålder i full färd med att spela volleyboll och de var skickliga - helt klart.

I pausen är det inte helt fel med ett bloss ur den stinkande bambupipan.

GOTT TYST ÅR!

Nyåret blev en oväntat STILLSAM upplevelse. Förutom några rejäla smällar natten mot fredag så var här knäpptyst i Dien Bien Phu. Inga smällare, inga fyrverkerier - ingenting.

När jag kom ut på gatan kl 8.30 igår brukar trafiken redan ha varit igång sedan flera timmar. Nu såg man bara ett par mc. Busstrafiken står stilla så de få turister som är här förutom mig själv får vackert stanna. Vad värre är.... allting är stängt också. Inga butiker, ingen marknad och inga restauranger... bara något enstaka café höll öppet, men de serverade enbart kaffe eller juice - inget tilltugg. Nu hade jag bunkrat lemontea och kakor så det blev ingen akut kris. Dessutom bjöd mina värdar på nudelsoppa till lunch.

På kvällen gick jag åter ut i förhoppningen att något slags firande kanske skulle komma igång, men icke. Till slut hittade jag dock ett öppet hål-i-väggen och fick mig en rejäl portion ris och kyckling. En handfull andra turister hade också hittat dit, bl a ett par från Danmark.

Tet verkar mest vara en familjehögtid då man besöker varandra och dricker te. Inte alls som det öronbedövande, färgsprakande firandet av det kinesiska nyåret i Thailand.

Den här bilden illustrerar bäst hur jag upplevde firandet av Tet.

MERA INFÖR NYÅRET

Fortsättning från förra inlägget.

Att köpa nyårsbuske tycks vara karl-göra. Förmodligen på grund av den, för det mesta, krångliga hemfrakten. Utbudet är i alla fall stort.

Det gäller att välja rätt så man slipper skällning när man kommer hem (jfr julgransköp)

Så ska då eländet hem och när man väl fått fast rishögen på moppen så ringer det förstås...

NYTT ÅR IGEN

Nu var det ett tag sedan jag skrev här. Jag får skylla på svajigt internet och på att bloggen hängt sig flera gånger när jag försökt. Det verkar som om det blir tungt med bilder. Hoppas i alla fall det går bra den här gången.

Anledningen till rubriken är att jag befinner mig i Dien Bien Phu i Vietnam och här ska det snart firas nyår. Närmare bestämt den 31 januari. Här kallas det Tet och de historiskt intresserade kommer ihåg den s k Tet-offensiven under Vietnamkriget. Amerikanarna trodde inte på ett anfall under nyåret, men det var just vad som hände och...

På marknaderna säljs tre olika slags buskar i stora mängder inför festligheterna. Bifogar bilder. Den rosa ser ut som något slags körsbärsblom, den gula vet jag inte alls och så är det mandarinträd.

LUGN OCH RO

Det må bråkas runt om i världen, men i lilla Pa Daet i Chiang Rai-provinsen i norra Thailand handlar det mesta om att få ut det nygrodda riset på de härligt leriga åkrarna.

GOTT NYTT ÅR

EN GOD FORTSÄTTNING PÅ DET NYA ÅRET 

tillönskas alla bloggläsare

I Chiang Mai eldade man på rejält redan innan 12-slaget, men kulmen kom naturligtvis då. Till glädje för oss tvåbenta, men alla katter och hundar gömde sig undan oväsendet.