EN FIKA I CHIANG MAI

... kan man numera få i snart sagt varenda gathörn. Kaffedrickandet har ökat kopiöst i det här landet. Vi turister har ju alltid velat ha en kopp riktigt gott kaffe, men för 10-15 år sedan var det svårt utanför storstäderna. Åtminstone i Bangkok fanns  Starbucks och Black Canyon, men annars fick man nöja sig med att sippa Nescafé.

Numera finns riktiga kaffebryggare nästan i varenda trottoarholk. Trots de dyra bryggarna kostar inte kaffet mera än 6-10 kr. De stora kedjorna och de lite mera påkostade ställena tar förstås dubbelt så mycket eller ännu mera, Därmed inte sagt att man får bättre kaffe.

Ett sådant lite exklusivare ställe är Baan Phor Liang Meun i Chiang Mai. Man måste veta om det för att hitta dit, där det ligger på en liten bakgata.

Man möts av en märklig miljö. Det är som att kliva ut i en arkeologisk utgrävningsplats, men man ska veta att allt är nytillverkat av lokala konstnärer och bildhuggare.

Kaffet är som sagt inte så mycket bättre här än på trottoaren, men att få sitta en stund i den lummiga serveringen och slippa trafikbruset är mycket värt även det. Dessutom finns en hel del att se.

LUANG PRABANG - 20 ÅR SOM VÄRLDSARV

Helt ovetande om den stora händelsen kom vi till Luang Prabang i Laos i början av december. Men någon gång ska man ju också ha tur med tajmingen. Det var oväntat svårt att hitta rum, tyckte vi, men det var ju inte så konstigt med tanke på jubiléet,

Dagen började med parader. Något som vi var vana vid efter att ha firat Loy Krathong i Thailand. Det hela tog så småningom slut, vilket kändes lite snopet eftersom det ryktats om elefanter också. Ett par tjejer bredvid oss bekräftade ryktet.
- Jo då, de kommer. Följ med oss!
Så det var bara att hänga på och damerna såg till så att vi kom till ett bra ställe med utsikt över tillställningen.

I spetsen gick en vit elefant. Egentligen inte vit, men betydligt ljusare än de övriga. I forna tider tillkom alltid en vit elefant kungen. Den anses fortfarande som helig.

I kön blev det så lite "Baby Elephant Walk"

Vid målet väntade så elefanternas belöning. Ett var sitt bord med elefantgodis hade dukats upp.

ETT MÄRKLIGT VATTENFALL

En dag blev jag och ytterligare ett par stamkunder bjudna av vårt favoritcafés ägarinna till ett märkligt vattenfall i Mae Taeng-distriktet. Vattenfallet hette Bua Thong och såg väl inte så annorlunda ut mot andra vattenfall.

Det märkliga låg i stenarna i vattnet. De var av porös kalksten med en yta som ett sandpapper, vilket betydde att man kunde klättra uppför vattenfallet utan att halka.

Det var mest thailändare som sökt sig hit och de hade picnic med mängder av mat som vanligt.

Runt omkring området fanns bara djungel och åter djungel.

Den här underliga knölkallan växte också i närheten. Man använder den som krydda vid matlagning, men i blomstadiet lär den ska lukta vedervärdigt.

Ännu en märkvärdighet med detta vattenfall är att källan är underjordisk. Vattnet bubblar upp ur denna grop vars botten har en blågrön lyster.

FLERA FESTIVALBILDER

Här kommer ytterligare en bildkavalkad från festivalen i Chiang Mai. Håll till godo!

LOY KRATHONG I CHIANG MAI

Så var det dags för den årliga Loy Krathong-festivalen igen. Enligt vad vi tyckte oss uppfatta från en speakerröst så var det 24de gången som man firar på detta sätt.

Spektaklet är i huvudsak en kvällstillställning, men förberedelser sker ju under hela dagen. Här fixar man till en paradvagn. Man paraderar tre kvällar på raken. Den första paraden är lång, den andra jättelång och den tredje ofantligt lång.

När kvällen kommer samlas folk nere vid vallgraven vid Thapae Gate.

Efter en lång väntan kommer så paraden igång.

I vallgraven har man sjösatt en antal stora spektakulära "krathonger" - flottar.

Förutom paraden är det också en massa tävlingar. De här båda kanske skulle ställa upp i skönhetstävlingen.

De vackraste lyktorna fann man som vanligt vid templet Wat Bupparam.

SJÖN

Chiang Mai har ingen strand. Vill man bada blir det i pool, men det finns faktiskt ytterligare ett alternativ. Några kilometer från stan längs Mae Rim-vägen finns en fin sjö.

 Namnet framgår av bilden. Det kostar 20 baht i inträde. Många kommer hit för att fiska, bada eller helt enkelt bara för att koppla av och äta en god måltid.

Tar man sig hit på cykel kan man med fördel cykla runt den lilla sjön innan man provar någon av de många restaurangerna. Här finns ingen el så maten kokas på gasspisar.

Förutom sjön finns här även solrosfält att beskåda.

TACK!

Häromdagen var det något på gång vid Thapae Gate i Chiang Mai. Man hade dukat upp ett bord med blommor, rökelse, frukt, svinhuvuden, Fanta och jag vet inte vad. Jag förstod att det troligen rörde sig om något slags offer.

Senare på dagen fick jag en förklaring. Man hade bett gudarna om hjälp med något och man hade blivit bönhörd. Gudarna hade bifallit önskemålet. Nu krävdes naturligtvis ett tack. Efter vad jag har förstått är detta en ganska vanlig ceremoni, men att den sker vid den livligt trafikerade Thapae Gate hör nog till ovanligheterna.